Ja kanske inte kvantitativt då jag stannade på 193 arter där ribban låg på 200, men det överordnade målet och huvudmotivet till val av Oman som resplats var att idka ID-träning. Det är spännande att man kan se så mycket av arter som i Sverige ses sällsynt, dessa arter kan det vara bra att ha erfarenhet av. Och det fick jag med besked.

Men till denna sista dag(igår, hemma nu) hörde att jag skulle starta med en båttur igen, den som blev inställd i tisdags p g a för höga vågor. Idag var havet nästan kav lugnt varför vi kunde brassa på ganska långt ut, men inte hjälpte det fågelmässigt då problemet nu istället var att de efterfrågade ekvilibristerna inte hade någon luft att rejsa på. Inte ens sulorna idkade lyfta. En klen tröst var att det var rena rama delfinbonanzan med djur i alla väderstreck och så långt ögat nådde. Flest var det av  False Killer Whale som lugnt finåkte i täta grupper på 4-5 djur, gärna nära båten men gjorde inga hopp. Känns igen på ryggfenan med en s k armbåge(se nedan), men jag är lite osäker på artbestämningen då den i litteraturen uppges vara ovanlig men idag sågs i ganska stora mängder. Guiden påstod att det var Irrawaddy Dolphins. Hmm. Kommentera gärna artbestämningen.

False Killer Whale(Pseudorca crassidens)

Lite färre men ändå många var det av Bottle-nosed Dolphin(”Flipper-delfinen”, för den som minns TV-programmet från förr) som även gjorde en del spektakulära hopp men som jag inte lyckades fånga med kameran.

Bottle-nosed Dolphin(Tursiops truncatus)

Sen hade jag inte så mycket mer tid denna dag då jag skulle packa, köpa lite grejer, äta lunch och helst spola av bilen. Stack dock ned till slamdammarna i Raysut lite snabbt då jag var trött och slarvig där senast. Två ny researter där var ca 30 Skrattmås och den för Oman blytunga Svarttärna.

Jämförelsebild av Långnäbbad mås(4 och 5 från vänster) och Skrattmås(1, 2, 3 och 6 från vänster)

Svarttärna

Efter detta packade jag väskorna, tankade bilen och käkade lunch och såg att jag hann med lite skådning till, det fick bli de två näraliggande farmerna. På Jarzis farm såg jag en 1K Stäpphök och en Turturduva medan jag kom till Sahnawt Farm just i tid för roosting(gå-och-lägga-sig-hopsamlingen). Det blev en del stora flockar med t ex 280 Kohäger, 200 Brushane, 69 Stäppvipa, 45 Vitvingad tärna och 35 Rose-ringed parakeet. Fyra Rosenstare kan få bli omnämnda oxå trots den lilla flocken.

Rose-ringed Parakeet

Ja det här var sista inlägget från denna reseblogg, hoppas att ni haft glädje att kolla den. Jag tycker att det är kul att blogga av två anledningar; dels så lyfter man efter dagens slut upp de mest positiva upplevelserna och minns då dessa bättre och dels när man reser eller skådar själv blir detta ett litet fönster ut mot omvärlden. Cybersocialisering

Tjing!

Nu är det inte mycket kvar här på min vistelse och jag har inte så mycket nya idéer utan skrotar runt på de lokaler som finns. Idag la jag gryningstimmarna i Wadi Tabruk, ett stenökenområde i närheten av Thumrayt. Det gav inte så mycket mer än 2 Stenökenlärka varför jag skyndade till Ayn Tabraq medans det fortfarande var morgonaktivitet kvar för att testa en tredje-gången-gillt på tajgaflugsnapparen som har varit sedd där i vinter. Körde locket ganska hårt till jag tyckte det blev för jobbigt för den stationära mindre flugsnapparen. Men icke då, kanske den fallit offer för de tre Sparvhök som röjde runt rejält där idag? Den lille jägaren har ju en dokumenterad smak för rarrisar. En Tajgasångare tseisstade några gånger.

Sparvhök

Efter det åkte jag upp till Wadi Derbat fär att kombinera lunch på medhavd pepper chicken från igår med rovfågelspan. Hökörn, Dvärgörn, Kejsarörn och Stäppörn bevingade luftrummet. Där fanns även ett par Arabian Wheatear(Sorgstenskvätta?), Rüppell´s Weaver och Bruce´s Green Pigeon.

Arabian Wheatear(hona)

Rüppell´s Weaver(vilken blick!)

Bruce´s Green Pigeon

Nära här finns en vacker högplatå som känns isolrad för omvärlden. Det är väldigt flackt, några utslängda byar och tusentals små minikossor som går omkring fritt. Min idé är att en och annan av kreaturen borde bli sjuk eller ramla och slå ihjäl sig vilket borde locka till sig gamar. Cruisade långsamt igenom området utan någon gam i sikte men väl en ljus fas Dvärgörn, en Örnvråk och en stängshök.

Tawy Attir-högplatån(övervakad av en Örnvråk)

Kahwr Rawri blev nästa spot där det var sig ganska likt. Nytt för denna gång var en ung Turkestan Shrike, 2 Intermediate Heron, 1 Natthäger, 1 Vitögd Dykand och några Brunand. Med hjälp av stativ och självutlösare utvecklade jag oxå selfiekonceptet för att visa hur jag känner inför att snart få träffa mina barn:

Inte-nudda-marken-selfies

Sista stopp blev Sahnawt Farm  med en Grön dvärgbiätare och en ung Berberfalk.

Grön dvärgbiätare

Berberfalk

Nu är det bara en dag kvar och mitt kvantitativa mål på 200 researter ligger lite i farozonen. Jag har nu 190 arter men ska i morgon bitti ta en timme havsfågelspan från Ras Janjari och sedan förhoppningsvis en båttur. En repris i slamdammarna och till Jarzis farm kan möjligen bli sista spiken.

Vi ses snart! 🙂

Som sagt är de två första morgontimmarna prime time varför man får prioritera aktiviteterna  på guldvåg. Idag var mitt mål att ta revanch på den missade hypocoliusen i Qatbit varfö jag styrde kosan mot byn Muddayy. Härifrån åker man sju mil upp, tar av till vänster och åker åtta mil rakt västerut till en liten isolerad by där man står fint i en upphöjd lekplats och ser ner över en damm och en tät palmskog. Då man börjar närma sig yemengränsen fick jag passera en militärpostering där dom kollade körkort, hyrbilsvoucher och öppnade dörrarna för att kolla att jag inte hade någon kaloshnikov under sätet.

Jag kom fram precis i soluppgången och det var ganska hög aktivitet. Svartstjärt, White-spectacled bulbul, Shining sunbird och Turkduva höll högljudd låda. En hane Nile Valley Sunbird i eclipsdräkt lapade blygt morgonsol lågt och en bit in i en buske och på marken hoppade en Svart rödstjärt, en Ärtsångare, en Ökensångare och en Gransångare. Efter en halvtimme började Grey Hypocolius konversera men var stört omöjliga att ens få se skymten av. Efter ett tag gjorde dock en liten grupp på fyra fåglar ett kort pass morgongymnastik och tog ett varv runt lekparken. Men sen var de både tysta och borta igen. Lämnade stället halv nio nöjd och belåten.

Grey Hypocolius(kultfågel!)

Svart rödstjärt(semirufustyp)

Som grädde på moset fick jag sedan syn på den aldrig tidigare sedda White sunbird! Skoja ba, det är en helt vanlig Shining sunbird med grav pigmentbrist. Gullig

Shining sunbird(”albino”)

Tillbakafärden gjordes med en kringgående manöver sydväst ut på 10 mil grusväg där jag till slut kom ut ca fem mil väster om Al Mughsayl varför jag testade klippörnsajten ytterligare en gång, men utan lycka. Såg dock en fin hane Munkstenskvätta.

Munkstenskvätta

I Al Mughsayl såg jag varken Brown Booby, Demoiselle Crane eller Lesser Whistling Duck vilka har setts i veckan utan fick nöja mig med fyra Ferruginuos Duck. Till dagens agenda hörde oxå att besöka de förskräckliga lokalerna i Raysut: en khawr mitt i den stora bullriga hamnen, soptippen och de näraliggande slamdammarna. Hamnen gav 4 Större strandpipare och alltså ytterligare en art till reselistan.

Soptippen är en historia för sig. Det luktade inte alls så illa, faktiskt inte alls där jag stod. Till skillnad från Sverige där det främst är trutar på soptipparna är det här storkar och örnar som kalasar på avfallet. Det var ca 500 Stäppörn på tippen och en skruv på 200 Vit stork cirklade över platsen. Alla ”prickar” ni ser på bilden nedan är alltså örnar, det är heller inte svårt att få bra närbilder.

Stäppörnar en masse

Stäppörn

Vit stork

I slamdammarna fanns massor med fågel bl a ca 600 Abdimstork, 8 Rödfliksvipa, 15 Backsvala och Styltlöpare överallt.

Styltlöpare

Avslutningen på dagen ägnades åt ett eftersök på tajgaflugsnapparen och en snabbscanning av Khawr Taqah(där skåneligan hade två Indiska Saxnäbbar igår). Bom på det mesta för min del utom en repris på vipan nedan.

White-tailed Lapwing

Jag börjar bli mer och mer beroende av min GPS nu, det som inte finns i den finns inte alls. Idag hittade den både en bankomat och en bra kinesrestaurang åt mig. Allra sist kommer nu här on request från Pippi min trerättersmiddag hos kinesen samt en fulselfie:

”Pepper Chicken”

”Beef Dragon”

”Fruit Delight”

Snyggve

Jag sov jättedåligt i natt och är helt slut i rutan varför dagens inlägg blir av det kortare slaget och mest riktat till fågelskådarna.

Idag var det nytt försök ut på havet. Om den förra skippern var feg och ovillig var den här desto modigare. Vågorna gick höga, men ingen fara för säkerheten, och han styrde målmedvetet rakt ut. Fem passagerare hade hoppat av och det var bara jag och två stoiska ryska fetton med en liten avfälling som äntrade båten. Vi var helt dyngsura efter två minuter och efter ytterligare fem fick vi vända tillbaka. Inte den här gången heller 😦 Fick i varje fall syn på två Vitkindad tärna.

De dedicerade

Morgontimmarna är viktigast här då det är då aktiviteten är hög på sådana här breddgrader. Den här dagen blev varken hackad eller malen men gav ändå nio nya researter. Istället för båtturen åkte jag ut till en udde som heter Ras Janjari och träffade där på tre skånska skådare som hade haft fem tropikfåglar på morgonen. Dom gick ungefär när jag kom men vi utväxlade lite obsar och dom gav mig lokal på tajgaflug och hypocolius som dom i sin tur fått av det danska skådarparet som bor här nere. Det började bli väl utfrätt ljus så jag stod bara en timme och räknade in 16 Vitkindad tärna och ca 20 Masksula.

Jag blev lite het på tajgaflugsnapparen som skulle hålla hus tillsammans med en mindre flugsnappare i Ayn Tabraq. Det var dock nytt vägbygge i krokarna vilket kollrade bort GPS:en och definitivt mig. Drog till Ayn Hamran i jakt på guldfink istället. Nu var det mitt på dagen och stekhett men jag klättrade upp ända till bergsfoten och fick se två flygande Golden-winged Grosbeak. Där såg jag även 3 Arabsångare, 1 Hökörn, 20 Tristrams Grackle, 1 Masktörnskata och en Rufous-tailed Rock Trush.

Masktörnskata

Efter denna strapats gör jag ett nytt besök mot Ayn Tabrak och efter att ha åkt runt 6-7 mil i cirklar lyckas jag till slut hitta dit. En Mindre flugsnappare lockar ivrigt i buskarna men utan sällskap av sin kusin från tajgan. Forsärla och Skogssnäppa är två nya arter för resan.

Forsärla(alldeles suddig men elegant)

Jag avslutar dagen i medljus sent på eftermiddagen från västra sidan av Sahnawt Farm. Bara en European Roller(”vanlig” Blåkråka) är nytt från där men flera Namaqua Dove, 1 adult hane Pallid Harrier(Stäpphök) och 40 Sociable Plover gör skymningen njutsam.

Namaqua Dove

Tidig läggning med fullt påställ i morgon. Först sticker jag så att jag i gryningen anländer den nya hypocoliuslokalen åtta mil väster om Thumrayt i byn Muddayy, ”omöjlig att missa” sa Mattias Ullman som sett nio stycken där häromdagen. Sedan över och in i Wadi Rabkut för att försöka bättra på lärklistan. Efter det ned till Raysut med obligatoriskt besök på soptippen och sedan avslutning i Al Mughsayl. Mycket udda är sett därborta de senaste dagarna.

Tack för idag!

Jag har fått klagomål från den yngre läsekretsen(läs: min dotter Pippi) – ”man fattar ingenting” – varför jag nu på anmodan ska infoga mer av matbilder och selfies. Skärpning anbefalles således varför båda inslagen dyker upp redan i detta inlägg.

Men först lite om den vackra men oouttalbara canyon, Ash Shuwaymiyyah, där jag dippade både uggla och höna igår. Det var dock väldigt vackert med dess s k hängande trädgårdar och från bergväggarna porlande vatten. Jag hörde fyra olika vargar skälla mot varandra och såg ett häftigt ”stjärnfall” som kändes otäckt nära där en stor komet kom in i atmosfären med en lång svans och sedan bara plötsligt evapoerade. Swooschh!

Ash Shuwaymiyyah

Jag tog som sagt sovmorgon idag och åkte runt och småplockade lite i närområdet. Jag började på kvalitetslokalen Khawr Rawri som ligger fint nedsänkt i ett arkeologiskt utgrävningsområde skyddat och med entrévakter. Annars är tyvärr många av lokalerna runt Salalah biologiska reliker omgivna av ruderatområden eller exploateringsytor alternativt populära och därmed skräpiga picknicksighter.Khawr Rawri 

Här är det som sagt vackert och artrikt. En gammal hane Stäpphök flyger av och an utom fotohåll och en lika gammal Större skrikörn patrullerar av området. På frivattnet simmar änder av flera arter, 2 Dammsnäppa, en flock på 30 Bläsgås ligger på land, 4 Pheasant-tailed Jacana(Fasanjacana?) traskar omkring i kanten och 3 Cotton Pygmy Goose är nervösa och lyfter när jag kommer. Både Skägg- och Vitvingad tärna fladdrar över vattnet.

Pheasant-tailed Jacana

Cotton Pygmy Goose

Vitvingad tärna versus Skäggtärna

Plötsligt händer det. Igen! Framför mig står en gammal Större beckasinsnäppa som även den är lite blyg varför bilderna nedan är hårt croppade. Det finns bara ca 10 fynd av arten i Oman. Inte illa 🙂

Long-billed Dowitcher(Större beckasinsnäppa)

Och så här såg den ut flygande

När den flög lät den lite ettrigt men ljust tittittittitt-itt titt-itt-itt, och så här full-i-fan ser jag ut efter en sån obs:

Primärskådar-Clabbe

Efter det drar jag några mil österut till Mirbat; dels för att havsfågelspana lite då Snders Delin där häromdagen såg både Jouanins Petrel, Swinhoes Storm-petrel, Socotraskarv och en ob labb och dels för att jag ska reka mer exakt avresepunkt för en delfin- och valbåttur i morgon bitti. Ser bara några Masked Booby(Masksula?) men hittar avgångsplatsen. Ibland får man nöja sig med det lilla.

Nästa khawr att besöka blir Khawr Sawli, en numera igenväxt och ganska trist lokal men där jag adderar en Abdim´s Stork till reselistan. Fortsätter med enrepris på en annan ”ful” lokal som ändå ständigt lyckas leverera. Här ser jag bl a 8 Whiskered Tern, 7 Indian Pond Heron(Rishäger), 3 Graceful Prinia och 2 White-tailed Lapwing.

Pedagogisk bild med Rishäger till vänster och Rallhäger till höger

Nu går solen ned och denna dag är till ända. En skräntärna flyger av och an och jag försöker få till ett konstskott mot solen:

”Caspian Sunset”

Sista projekt för dagen är att förlänga hyrtiden för den gudabenådade GPS-maskinen som sannolikt besparat mig åtskilliga timmar. Detta görs vid flygplatsen(som jag t ex inte skulle hittat till utan dito manick). Då återstår bara att fyla lite mat i magen innan det är dax att backa ner i bingen. Idag hittar jag en modern arabisk restaurang där personalen går i jeans, ler och är trevliga samt där man slipper sitta på golvet med en bönematta.

Modern arabisk restaurang

Meat Biriyani and Arabic Salad

Tjong i buljongen! Vi hörs i morgon 🙂

Söndag 4:de januari. Idag ska kolymasnäppan hittas! Börjar bli lite nervös då jag inte hittat någon ännu och efter dippen på hypofiliocusen inte orkar bära ännu en megadipp. Eftersom jag rekat vägen ner till östkusten igår så kryssar jag ledigt ned med landcruisern i rätt spår och idag så är högvattnet så högt att fåglarna inte ens får plats längs strandkanten. Det står t o m några tusenflockar småvadare långt uppe i den salta sandöknen där mongolpiparna har anfört upp även bl a kärr-, små-, terek- och myrsnäppor.

Jag går ned till strandkanten och spanar igenom de stora myrspovsflockarna utan att hitta någon kolymasnäppa. Satan i gatan! Jag går vidare efter stranden som är dyig och genomskjuts av djupare infloder som måste gås runt och stressen kryper upp mot öronen. Jag måste hitta kolymasnäppor. Vid tredje lagunen hittar jag äntligen ca 20 Great Knot(Kolymasnäppa) 🙂 Den är inte helt lätt att sortera ut då fåglarna vid högvatten passar på att sova i täta flockar och det känns som att kolymasnäpporna gärna placerar sig mitt inne bland myspovarna. Tricket är att gå ganska nära så att dom blir lite nervösa och sträcker på sig, men inte så nervösa att de flyger iväg. Som grädde på moset hittar jag en enbent ”vanlig” Kustsnäppa(!) i full sommardräkt(!), som enligt min omanfågelbok(från 2008) uppges vara det sjätte fyndet för Oman! Jag har för övrigt även sett en hane Svartbent strandpipare och en hane Spovsnäppa i full sommardräkt här.

Idag har jag lämnat kameran i bilen då jag fokuserar på ID samt misstänker att det är svårt att få håll.

Ny resedag tillbaka till Salalah idag med några inplanerade fågelstopp. I en wadi strax ninnan Al Duqm hittar jag en Plain Leaf Warbler och i Khawr Durf får jag åtta nya researter varav sex av dessa skulle kunna setts i betongen 🙂 : Grågås, Sothöna, Bläsand, Snatterand, Vigg, Lövsångare, Rödhuvad dykand och Svarthuvad trut.

Avslutar med att köra två mil in i den vackra canyonen som stavas typ Ash Shaynyashwash där jag tänkte ta de skymningsdrickande Lichtenstien´s Sandgrouse samt höra Hume´s Owl(Klippkattuggla). Men icke sa Nicke 😦

Väl framme i Salalah så är det så torrt i strupen så att jag innan sänggående knallar bort till lyxhotellet granngårds och beställer en Jameson och en stor Foster(summa 260 kr) innan jag bekvämt kojar in.

Home, sweet home

Idag, måndag 5:te januari, har jag tagit sovmorgon. Jag är fortfarande inte frisk, det blev sent och mycket köra igår samt sist men inte minst ska nu en master plan för finalveckan läggas upp…

Första dagens ”high tide” är tänkt att ta i medljus in mot viken norr om Shannah. Jag fegar lite och parkerar vad jag senare upptäcker någon kilometer tidigare än jag behövt varför jag får ta en ganska mödosam promenad i lös sand med hela det optiska batterit över axlarna, tillika är det trots högvatten stora avstånd och helt utan chans på foto. Behållningen är en stor flock på minst 400 Hägerpipare en bit ut i lagunen och några nya researter i form av Ökenpipare, Dammsnäppa, Roskarl, Kentsk Tärna och Swift Tern(Kungstärna?).

Resten av dagen gör mig ganska lappsjuk då det inte finns direkt något att skåda här mellan flodvattentopparna, då jag lider av en lätt sväng ADD får jag myror i brallorna. Som sagt finns inget läsbart att få tag på varför jag först rekar reda på att jag ordentligt hittar ner till östkusten till Petter Olssons rekommenderade hot spot från telefonmasten och öster ned, och sedan kör lite vitfågelfoto på piren ut till färjefästet.

Pirfiskare

Den vanligaste tärnan här vid piren är Iltärna och där sedan Saunders, Skrän- och Kentsk Tärna delar på andraplatsen samt där sist Swift Tern placeras med endast sporadiska förbiflygningar som jag inte lyckas fånga i bild. Här presenteras vitfåglarna i storleksordning där störst kommer först:

Caspian Tern(Skräntärna)

Slender-billed Gull(Långnäbbad Mås)

Lesser Crested Tern(Iltärna)

Sandwich Tern(Kentsk Tärna)

Saunders Tern

På eftermiddagen tornar det plötsligt upp ett moln av typ en miljard trutar varför jag går ned till stranden och utröner orsaken. Jag schasar bort trutarna och går fram till källan för den intensiva upphetsningen och finner någon slags monstruös ”bifångst” som en fiskare slängt upp på stranden:

Några söta små flundror?

Ivriga på att få fortsätta…

Idag, fredag, blir det resedag upp till Barr al Hikman. Jag stannar till vid Muntasar för att beskåda det stora infloget flyghönor vid Muntasar, men min hönstidtabell måste vara out of date. Annars samma arter som igår. Stannar även kort till vid Al Ghaftayn som är soprent på fågel. Kommer så småningom upp till Shannah på eftermiddagen och tar in på resthouset vid färjan, ganska sunkigt hak som kostar 15 rial/natt(1 Rial = 20 SEK) men som efter viss skadedjursbekämpning(en fet kackerlacka och en ännu fetare bönsyrsa) känns beboeligt. Här är det bara skådarkvalitet några timmar runt flod(högt tidvatten) vilket i morgon peakar 07:45 och i övermorgon 08:30 varför eftermiddagen mest ägnas att rekreation och konsolidering. Nya researter nedanför bostället är Hägerpipare, Tereksnäppa, Spovsnäppa, Sandlöpare och en blåkråka av arten Indian Roller.

Indian Roller

I brist på annat ägnas eftermiddagen åt lite trutskådning. Vanligaste truten är är en gråtrutliknande art som heter Steppe Gull(Larus [cachinnans] barabensis). Bra kännetecken på ungfåglar tycker jag är att manteln och skapularerna är välruggade och att den adulta fågelns huvudform associerar till Svarthuvad trut.

”Barabensis” 2K(first winter)

”Barabensis” 4K+

Idag ligger jag stilla i Qatbit och har tänkt att cruisa runt lite och besöka Dawkah Farm, Al Beed Farm, Muntasaroasen samt ”Krister Mild-koordinaterna”. Morgonen startar med att tillsammans med Anders Delin ströva omkring i motellområdet i jakt efter t ex Grey Hypocolius som i mångt och mycket tjänat som dragplåster hit, vi hittar tyvärr ingen så´n 😦 Vi får nöja oss med fåglarna från igår plus en snygg hane Pallid Harrier översinglandes och en ny researt i form av en Blåhake. Nedan en Steppe Grey Shrike, som är vanlig här.

Steppe Grey Shrike

Efter detta beger vi oss till ett ställe 500 meter nordväst där både Krister Mild och Petter Olsson vittnat om rara lärkor. Här blir det koordinatåkning off road right on spot men likväl inga av de tunga lärkorna, dock två par av den karaktärsfulla Black-crowned Sparrow-Lark:

Black-crowned Sparrow-Lark

En liten flock på fyra ökenlöpare gäckar min lins då jag jagar runt för att få bra håll, ljus och vinkel. Jävla autofokus! Kolla bilden nedan efter två beiga fläckar strax till vänster om registreringsskylten och i bakdäckets överkant:

Lyckas dock fånga en nylandad fågel på hyfsat håll:

Cream-coloured Courser(Ökenlöpare)

Efter detta är jag nu on my own och startar med att åka upp till Muntasaroasen. Noterar att den sydliga infarten inte längre är farbar varför jag får göra en smärre detour norröver. Lite scary att fara runt på dessa ”graded roads” där du måste hålla minst 80 km/h för att inte behöva njurbälte och där det lite varstans ligger sprängda däck längs vägkanten.

Sand och sten så långt ögat ser.

Väl framme vid den vackra Muntasaroasen där även ett gäng beduiner slagit läger finner jag dessa fåglar: 1 Stjärtand, 2 Grönbena, 2 Sädesärla, 3 Vattenpiplärka, 4 Enkelbeckasin och 1 Rörhöna förutom de allestädes närvarande ökenstenskvättorna, ökensångarna, ökenkorparna och turkduvorna. Haha, nästan komiskt att behöva åka flera hundra mil och ut i öknen för att finna dessa 🙂

Muntasar

Nu styr jag kosan mot Dawkah Farm. Det här blev min favoritfarm! Inte för att jag såg så väldans massa arter, betydligt fler i t ex Sahnawt Farm Salalah, men för att den ligger trevligt och avskilt, personalen är välkomnande och att det till skillnad från andra ökenfarmer är nästan helt flugfritt. Här ser jag 3 Tawny Pipit, ca 100 Spotted Sandgrouse, 2 Isabelline Wheatear, 6 Greater Short-toed Lark, 24 Black-crowned Sparrow-Lark samt sist men inte minst en vilsen Storskarv(!) seglande över ett av fälten :-O

Brown-necked Raven(Ökenkorp)

Avslutar rundturen på Al Beed Farm som är helt ointressant och återvänder till mitt kära lastbilshak i Qatbit. Gillar den avspända atmosfären här som påminner mig om flyttgubbarna jag umgås med ibland på mitt extraknäck. Den här bilden måste jag visa ”Jimpa” som brukar stuva flyttbilen jag jobbar på:

Fem myror är visserligen fler än fyra dromedarer…

Ja nu är jag tillbaka i Salalah efter en utflykt med fyra bortanätter. Jag bodde två nätter vid en gammal oas som heter Qatbit och som numera tjänstgör som lastbilshak och två nätter femtio mil upp vid kusten vid en ort som heter Shannah i Barr al Hikman där det finns milsvida dybankar som hyser uppskattningsvis mer än en miljon övervintrande vadarfåglar.

Oman är på gott och ont så gott som helt oexploaterat utan någon ”turistindustri” och i mångt och mycket ett primitivt(ursprungligt) land. Det goda är att man kommer direkt inpå den arabiska kulturen ofiltrerad av den amerikanska cocacolafernissa som gör många andra resmål likartade. Ont är att om man nu vill ha det lite lätt och som hemma inte får det. Den arabiska befolkningen som inte försörjs av sultanatet jobbar i huvudsak med fiske eller boskapsskötsel. Man behöver inte kunna läsa eller skriva för att ta hand om en flock kameler varför folket verkar helt illiterata, har inte sett en enda tidning eller bok någonstans på den dryga vecka jag varit här. Att äta på arabisk restaurang är inte någon social företeelse, kvinnor får överhuvudtaget inte delta i sällskapslivet och även som man blir du anvisad ett enskilt bås där du sitter på golvet med en bönematta och servetthållare som enda sällskap. Beställa gör man som svensk genom att peka på munnen då menyn är skriven med hieroglyfer. Ärligt upplever jag araberna som ganska stela, misstänksamma och ”världsfrånvända”. Jag föredrar att beblanda mig med den indiska befolkningen som är en fjärdedel av invånarna här och fungerar som ”gästarbetare”. De sysselsätter sig med de allestädes pågående vägbyggena och har många restauranger; beef masala, palek paneer och dall är det jag varvar här.

Nåja, nu till min rundtripp mer i detalj. Måste bli bättre på att fotodokumentera min vardag känner jag nu, har ju mest hela tiden ett 400 mm-tele på axeln varför det nästan bara blir fåglar i linsen.

I onsdags beger jag mig iväg ut i öknen och har tänkt att besöka en farm som heter Shisr på min väg till Qatbit. Shisr ligger 7,5 mil off paved road och hittas med hjälp av GPS utan större problem. Vid en pytteodling på väg dit stannar jag till och ser där resans hittills enda Ménétriés´s Warbler. Väl framme vid Shisr är det ganska fågeltomt och förskräckligt mycket flugor där den enda egentliga ansamlingen är en blandflock av citron- och sädesärlor som duschar under en bevattningsanläggning. Övrigt att nämna är 5 Crowned Sandgrouse och en ung törnskata av arten Daurian Shrike.

Daurian Shrike (1K)

Nä, styr kosan mot Qatbit istället. Fågelmässigt är det nog lite fel årstid att vara här då inga flyttfåglar är i rörelse och t o m farmerna och oaserna i öknen är ganska öde. Jag finner mest enstaka ex av fåglar som ”fastnat” på resan och inte sällan av sorter som häckar eller ses i Sverige. I trädgården bakom motellet i Qatbit hittar jag 1 Taltrast, 5 Gransångare(tristis), 1 Ärtsångare, 1 Mindre flugsnappare, 1 Bergstajgasångare, 3 Clamorous Reed Warbler, 8 Nile Valley Sunbird och en adult Daurian Shrike. Vid vattenhålet några hundra meter österut är det öde förutom en varfågel av sorten Southern Grey Shrike, annars har jag bara sett Steppe Grey Shrike här.

Daurian Shrike (adult)