Scarlet Macaw

Idag var det transferdag över bergen till den karibiska sidan. Morgonskådningen gjordes längs Waterfall Road, strax söder om Carara NP headquarter, för att få lite mer dry forest och öppnare ytor. Ganska klent resultat med knappt 10 nya researter som t ex Philadelphia Vireo, Rufous-capped Warbler, Streaked Flycatcher och ett par av fåglarna nedan:

Crested Guan

Blue-black Grassquit

Summer Tanager

Rufous-naped Wren

Efter att jag fått min fågeldos var det att packa ihop och ner på stan för en frukost i ”gungstolarna” på favorithaket samt ett snabbt hit job in i den coolaste surfbutiken för en investering i ett par O’Neill badshorts. Och iväg.

Frukost på Fish Taco Bar

Det är ett elände att köra bil i Costa Rica, nästan inga vägskyltar alls och när det på kartan ser ut att du ska följa den stora vägen rakt fram visar det sig att du skulle ha fattat att det även ingick en vänstersväng in på en liten grusväg bakom ett fruktstånd, och så hamnar du i tjottahejti. Så där pågår det om och om igen. Dessutom skulle vi över bergen vilket innebar kringelkrokiga vägar och ytterst modest hastighet varför vi idag gjorde ca 20 mil på fem och en halv timme. En ny researt, Red-tailed Hawk, från bilen. Framme nu hursomhelst.

Stället vi hamnat på är speciellt. Det heter La Selva Biological Station och ligger jättefint mitt inne i ett stort orört skogsområde och är tydligen en intressant biologisk korridor, över 3 000 vetenskapliga artiklar har skrivits härifrån. Det som är lite awkward är att det trots att det är det dyraste stället vi bor på(1 500 kr/natt och person) har en mycket spartansk standard. Stället känns som något slags scoutläger. Maten serveras i en kantin á la skolmatsal på fasta tider, middagen ikväll var spaghetti och köttfärssås med en kaka till efterrätt; 30 grader i luften, 100% luftfuktighet och ingen AC…Här är ca 40 pers och en blandning av unga forskare, en barnfamilj, några ”The Big Year”-skådartyper samt ett par japaner med kompensatoriskt långa teleobjektiv.

Vi skrämde upp en Common Paraque på väg till matsalen

Den stora fördelen med att bo inne på området är att man bara då tillåts att gå fritt på stigarna här, jag tror att morgondagen blir fett fågelfet bara det inte regnar(det vräker ner just nu).

Som sagt, i morgon…