
Teatro la Scala
Vi kryssar fortfarande i Söderhavet. Det tar ungefär 2,5 dygn att nå Marion Island, och lika lång tid tillbaka då, såklart. I land först fredag morgon. På ditvägen var det mycket uppdragna axlar och stirriga blickar som hastade omkring i korridorerna, nu är det nöjda leenden på lugna vana sjöben man möter.
Det finns en hel del att göra på båten förutom havsfågelspanande. Man kan t ex se ut över havet efter valar eller annat. Själv var jag tvungen att jobba en del i hytten idag, men har balkongdörren öppen och såg i alla fall en havssköldpadda kajka förbi. Även en ny researt – klykstjärtad stormsvala – las till listan.

Det finns även faciliteter i form av pooler, disco eller spa. Själv ska jag till gymmet i morgon. Många föredrag ges. Idag lyssnade jag på Peter Harrison, vår havsfågelsguru. Plats Teatro la Scala med plats för 1 123 pers. Han berättade om sitt liv. Han var ett föräldralöst barnhemsbarn men som växte upp, utbildade sig och började jobba som en tjänsteman i London.

Men en dag i början på 70-talet fick han nog och gav sig iväg på en sju års resa runt hela världen för att dokumentera och teckna havsfåglar. Av världens 434 havsfågelarter har han sett alla utom en. När han kom hem så ägnade han ytterligare fyra år åt att utveckla alla skisser och att skriva en bok – ”Seabirds, an identification guide”. Den kom ut 1983 och har tills nyligen varit vår havsfågelbibel. Förra året kom en nyreviderad version där han tagit hjälp av en förläggare och vår egen Hans Larsson som under 10 år jobbat med att teckna alla måsfåglar. Harrison har förutom arbetet med boken jobbat hårt med att rädda och bevara hotade arter. Han har för detta bl a fått Brittiska Imperieordern, i gott sällskap av t ex Sir David Atterborough. Vilken berättelse han gav oss! När han var klar fick han stående ovationer och inte ett öga var torrt.

På kvällen fick Gunnar Engblom lite feeling. Han jobbar sedan länge i Peru med företaget Kolibri Expedition där han arrangerar skådarresor. Men helst vill han uppträda under hans alter ego Guran Guran med egensnickrade 70-talslåtar. Sicken lirare: